BOMBNEDSLAG!!

NEJ, detta är inte början på ett tredje världskrig, ett så kallat kärnvapenkrig; NEJ, det har INTE skett något nytt terroristattentat i USA så vitt jag vet i alla fall. Mitt rum är städat så NEJ, jag talar inte om det heller. Så va sjutton rabblar jag om mån tro?!


JO, idag känner jag mig hur trött som helst, och bombnedslaget i fråga, är det jag kommer skriva här på bloggen. Jag vet ju att jag ligger efter så jag kommer att försöka skriva ikapp så gott det bara går, SAMT att ta ut all min trötthet och mina aggregationer på detta inlägg, så håll i er eller göm er i de underjordiska säkerhetsutrymmen om ni har några i erat hus.


Kl 7:30 denna morgon steg lilla Jeb upp ur sin säng. Mina mornar här i USA har hittills handlat om att jag ska lära känna min omgivning. (Och vilken omgivning sen! Manhattan är inte direkt litet om man säger så.) Därför får jag varje kväll instruktioner om vad nästa dag kommer att bestå av. Idag tog barnens mormor hand om barnen på morgonen, och mina uppgifter var följande:


1. Åk "downtown" med bussen och hitta barnens skola efter en bra nedskriven beskrivning.

2. Hitta därefter vart mormor bor så att du hittar dit när du sedan ska hämta barnen.

3. Hitta butiken som säljer tvätt-nät-påsar (Hade ingen och behöver en nästa gång jag ska tvätta ömtålig tvätt)

4. Hitta en annan butik ännu "further downtown" för att hitta en fläkt till mitt rum.


Sedan tillbaka hem igen för att äta lunch och hälsa på städerskan (Jag vet! Inte lite coolt?!)


5. Packa väskan med "snack" till barnen.

6. Kila iväg i HETTAN och stå och vänta i 15 minuter på en försenad buss. (Nej, detta stod inte på listan. Men det var vad som hände.)

7. Hämta ungarna hos mormor och se till att de fått med alla sina prylar.

8. Transportera ungarna till barnens museum med "kan jag få äta min klubba nu?" Som upprepande, envist och irriterande bakgrunds musik.

9. Se till att skaffa ett familjekort vilket innebär att jag ringer till min värdmamma och frågar henne om vad jag ska skriva i formuläret medan barnen upptäcker att grannungarna också är där vilket höjer ljudnivån brutalt, och plötsligt är det inte två gapiga barn just där jag sitter i telefon utan 4! Alla lika upphetsade och förklarar högljudt för mig att grannarna är här.... Som om jag inte redan...hrm... HÖRDE DET??

10. Se till att få hem ungarna där ifrån MED sina väskor. (Fick en utskällning av ungarna för att jag av misstag tvingade dem hoppa av en hållplats för tidigt. OH! Vi fick gå hela 30meter till dörren istället för 5!!! OH vilken katastrof!)

11. Får ont i magen, RIKTIGT ONT i magen och äter lite för att jag tror att det är på grund av hunger. Barnen påbörjar ett stort byggprojekt med dominobrickor medan jag lägger mig i soffan bredvid och lider ett tag.

12. Jag lyckas tillsist få barnen att bada, lagom till att mamman kommer in genom dörren. Riset hade jag inte satt på. Oj då.

13. Lagar mat för fullt med mamman då plötsligt barnen börjar bråka ute i vardagsrummet om vem som städar mest. Mamman skickar båda in på sina rum och förtydligar för mig att när hon kommer hem ska det vara städat, för det blir bråk varje gång de städar annars... Som om det inte skulle bli det om hon inte var hemma?

14. Håller humöret uppe även om jag fortfarande har ont i magen och håller ut hela måltiden. Sa jag att jag under dagen också har tittat till barnens tvätt? Hur som helst. Då jag har diskat allting får jag frågan om jag har sett till att fått tvätten torkad. Jag nickar stolt, ja det har jag! "Bra! Då kan du VIKA den ikväll också!" (Vad lär vi oss av detta? Jo, VAR ODUKTIGA!)

15. Går direkt från disken till tvättvikningen, och från mitt i tvätten till genomgång av dagen (utdelning av stjärnor till barnen för deras prestationer.. ni vet, supernanny-like) till tillbaka till tvätten igen. Blir klar 8.08pm (20.08 för er som är lata) och då har jag även lagt in tvätten i, förhoppningsvis rätt plats i deras byrå.


För att summera detta har jag varit igång sen 8:30 då jag först lämnade huset till nu. Och jag vet inte om man ska räkna det första som jobb eller inte, men jag var i alla fall helt slut redan när jag hämtade barnen. Räknas det som jobb? Alla "get-to-know"-sakerna? Jag vill ha mer skarpa linjer. Jobba här, vila där. Att vila enbart 20.00 i två timmar, eftersom jag måste upp tidigt nästa morgon håller inte!


Det enda jag vet är att jag SÅ kommer att ta lite av chokladglassen jag fick köpa igår, ur frysen. DEN FÖRTJÄNAR JAG!!!

Oh, Ps. Nicklas, du som skrev en kommentar till mig. Skriv en ny, med din e-mail så kommer jag svara dig via den.

Ha det bättre! Because you're worth it!

Kommentarer
Postat av: ANNA

Se till att få tydliga riktlinjer om vad som gäller och se verkligen till att de inte uttnyttjar dig för många timmar om dagen. Max 10 h om dagen. Max 45 h i veckan. Minst 1.5 dag ledig i veckan och minst 1 helg helg i månaden.

2009-08-19 @ 16:10:04
URL: http://lelife.blogg.se/
Postat av: ANNA

Om DE ber dig att du ska lära känna omgivningen och ger dig intruktioner på vart du ska osv så hade jag absolut räknat det som jobb. och om du då har jobbat halv nio tills åtta så är det INTE ok enligt oss. MEN detta är ju också första veckan så ge det lite tid också..det är mkt nu i början..

2009-08-19 @ 16:12:11
URL: http://lelife.blogg.se/
Postat av: stina

tycker om din blogg, massa :) tänk att du är på andra sidan jorden !!

2009-08-20 @ 11:02:22
URL: http://stinanoe.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0